första mars


  ca 24 år sen. Ja-a! Blond!

Dagen till ära tänkte jag ha en ledig dag. Vägra tänka på jobb, budgeter eller To Do- listor, inget dåligt samvete för högen av jobb, inga måsten, bara göra det jag känner för. Jag tror jag känner för COS. Och sushi. Gå på museum kanske, eller åtm till en museum-giftshop, älskar dom. Rambo tror jag att jag också känner för.
Rambo är skumppa och apelsinjuise, men killarna på min födelsedagsfest för nått år sen tyckte att Mimosa, som drinken egentligen heter, lät för girlie så efter det heter den Rambo, vilket är ett mycket passande namn. Det har nog druckits både en och annan Rambo på mina födelsedagar...

Exakt 8 år sen. Kaslin å jag på vår 18-års fest
Oj, vad vi firat många minnesvärda födelsedagar ihop

Tjohoo!!! Jag är 26 år och bor i Berlin! Vem kunde ha trott det!

Feist får förgylla min dag:
01.03.2011 kl. 01:08

1 månad gammal Berlinbo


Frankfurter allee i väntan på att träden ska få löv

Morgonsol måste vara det härligaste som finns, speciellt i storstäder. Jag är fascinerad av att se hur städer vaknar till liv. Nångång i framtiden skall jag ha ett storstadslägenhet med ett kök som har morgonsol, där man kan käka frukost i det oändliga. Jag är verkligen en frukostmänniska. För ett par vårar sedan hade jag en period då vi alltid steg upp minst en timme tidigare bara för att få äta frukost i lugn och ro, chilla och umgås. På det där sköna sättet man umgås på morgonen, säger ett par ord, radio i bakgrunden, läser eller bara sitter och stirrar ut i tomma intet och dricker kaffe i mängder. Allt detta medan morgonsolen lyser in genom fönstrena. Det kallar jag quality time! Ahh, blev alldeles Hagnäs nostalgisk i morse!

Idag, den sista februari, tycker jag att våren kom till Berlin. Sol, plusgrader, folk liksom saktade ner på stegen och vinterjackan känndes för varm. Jag hann knäppa några bilder när jag sprang mellan mötena.


Folk satt t.o.m på uteserveringarna


Intimes hörnet i Friedrichshain
28.02.2011 kl. 19:55

limu-disco

Gårdagen var helt bananas! Intensiv är en underdrift.
Började med frukostmöte med Alexandra. Hon skall sluta som Institutets producent, och i.o.m att hon slutar kommer jag att ta över huvud producentrollen för Nya Rampens och Institutets båda samarbetsprojekt. Och den kakan är inte liten kan jag lova. Jag fick lite halvpanik i nått skede när jag insåg hur mycket info som skall bankas in och hur mycket bollar som skall hållas i luften. På 4 mötestimmar hann vi egentligen bara gå igenom teknik-och transport koordinering inför vårens gästspel d.v.s typ 3% av hela projektverksamheten.

Kl. 21.00 var det showtime för vår demo. Som jag sa är 100°- festivalen vi spelar på en maratonfestival med lite speciella arrangemang. Det kändes helt absurt att tänka sig att det var premiärdag och veta att under 2 timmar skall man rouda, bygga, rigga teknik, soundchecka, spela och riva. Helt sjukt egentligen, men vi var många så det gick otroligt smärtfritt. Och arrngörerana var proffsiga och hjälpsamma. Alltid lika intressant att vara gäst och inte arrangör för en gång skull.
-Bullshitt att man behöver 1 dags byggtid, är man pro så fixar man det 45 minuter. Vi rev på 15!


Scenograf och regissör


Vår scenogafi i Sophiensäle, Festsaal

Eftersom det var Alexandras sista "premiär" med oss så hade vi en lites surprise åt henne; en 1-timmes limousin-cruise i Berlin natten. Det var sååå roligt och hon blev så överraskad och glad. Vi körde limousin-temat fullt ut; hummer-limo, finkläderna på, champagne, gin tonics och värsta white-trash musiken. Det var helt fantastiskt roligt! Rökpausen tog vi på Brandenburger Tor. Det var skit kul att kika ut genom de tonade rutorna på folk som pekade och skrattade och skakade på huvudet. Det skulle nog jag också ha gjort och tänkt "Hummer limousin, jäkla idioter." Men vi hade kul och njöt för fullt. Kvällen avslutades i Kreuzberg på en liten bar som aldrig stänger. Farligt med sådana barer. Fast kl.4 så fick det räcka för mej, jag visste att jag måste vara någorlunda representativ kl 13. (jag hade träff med min hyresvärd för första gången). En kul kväll med underbara människor hade jag i alla fall och helt säkert inte sista gången jag åkte limousin, nästa gång tänkte jag att det blir i New York, när Nya Rampen erövrat Europa och dragit vidare till USA.


rökpaus


our ride på Brandenburger Tor

Ikväll ska vi gå och titta på en dansföreställning på festivalen. Shitt vad seg jag är idag.

Gårdagens music:
26.02.2011 kl. 18:05

favoritsysselsättning



Så här ser jag ut en stor del av tiden här. Dels för att jag inte hittar så bra här ännu och dels för att jag tycker om att studera kartor. Idag fick jag agera sakkunnig och förklara vägen åt en bortkommen människa. Jag förstod vad hon frågade och jag klarade av att förklara vägen. Voitto!

Som bäst håller jag på att studera Amsterdams karta. Vi planerar att åka dit med E, förhoppningsvis redan om ett par veckor. Ser framemot att träffa storebror där fast vi bara hinner ses en kväll. Förutom det ser jag framemot att få kulturnörda mej i Amsterdam tillsammans med nån som tycker om museér och historisk kuriosa om möjlig ännu mer än jag gör. Jag har ju förvisso varit en hel massa gånger där när farsan bodde i Holland, men det är en annan sak, och här gången känns det som om Madame Tussauds inte står högst på listan.
- Jeee! Det här betyder att jag får göra en lista!

I April blir det Riga och Stockholm och i maj Paris. Ah, jag har världens bästa vår på kommande känner jag.
23.02.2011 kl. 02:07

demo vecka

Berlinvädret envisas med att fortsätta vara iskallt, men strålande solsken bjuder man på i alla fall. Idag drog jag dock på mej min Islands ylletröja som jag inte ens använder när det är kallt i Finland! Ni som känner mej vet att jag inte precis är frusen av mej, men här är det en annorlunda kyla, bitande på nått äckligt sätt.

Jag har rusat på teknikmöten från teaterhus till teaterhus idag och inte hunnit njuta desto mer av solen, tyvärr. Jag började dagen på Volksbühne och fortsatte sen till Sophiesäle och avslutade på Uferstudios där vi repeterar inför vår föreställning We love Africa and Africa lover us. Vi är inbjudna att visa en första demo på 100° festivalen på fredag. Premiär för produktionen är först våren 2012.

100° är en teatermaraton-festival för fria grupper. 4 dagar, 170 föreställningar.
- Det ni! Inom den organisationen skulle man säkert lära sig en hel del om logistik planering. Vi som organisatörer brukar svettas ganska mycket under Hangö Teaterträff, och där är det 140 evenemang mindre...
Spelreglerna för 100° festivalen är dessa: varje grupp har max 1 timme på sig att rigga, sen max 1 timme att spela och sen igen riva på samma gång som nästa grupp bygger sin föreställning o.s.v. Det kommer att bli en spännande upplevelse. Inte minst för att vår scenografi är ganska stor, den består av ett stort tält som skall byggas och en hel del teknik som skall riggas. Men vår regissör är kolugn och jag litar på hans omdöme. Skönt med lugna människor.



Som sagt dagen började i den här imponerande byggnaden. För den oinsatte är Volksbühne en av de mest intressanta teaterhusen i Europa. Byggnaden är dessutom provocerande stor och att få gå in backstage och ha möte där får mitt producenthjärta att slå några extra slag. Men ingen tid för att bli överväldigad utan här gällde fast handslag, smilet på, sakliga anföranden, ha stenkoll på vad man pratar om och sen bara hoppas på det bästa.
(Vad Nya Rampen har med Volksbühne att göra skall jag berätta när jag vet mer säkert.)
22.02.2011 kl. 23:35

jag kan inget åt det



Starbucks är ungefär lika sexigt som McDonalds eller Burger King, jag vet. Jag vet! Men av nån anledning tycker jag om det. Man hittar säkert både bättre kaffe, godare muffins eller mysigare soffgrupper på många andra ställen (speciellt i Berlin). Men jag förknippar Starbucks med storstad och allt positivt det innebär, resor och good times, därför diggar jag det. Jag inser att det inte är coolt att gilla Starbucks, men jag skulle t.o.m vilja ha en sån kopp som de säljer...
Okej, okej, jag måste vänja mej av med den här fascinationen. Jag inser det nu.

Idag har jag haft en skön ledig dag, sovit länge, tränat och nu har jag förberett morgondagen. (insåg just att det var jobb, så jag ljög lite när jag sa ledig, men skön dag i varje fall.)

En iaktagelse:
Berlinarna har fattat några saker, som t.ex. att servera frukost hela dagarna på alla caféer, att öl inte ska kosta mer än max 2,50€, att ett bra pris på en chiabatta är 2,90 inte 6,50 som i Hesa!
Ja-a, man blir ju bortskämd.
20.02.2011 kl. 20:27

en hälsning från natten mellan 19:de och 20:de februari 2011

svårt att somna som vanligt.
Eternal Sunshine Of The Spotless Mind
's soundtrack hjälper.

20.02.2011 kl. 03:49

Jag skall önska mej en cykel till födelsedagen av jultomten

När det blir lite varmare är det nog praktiskt att ha cykel här tror jag, läste just att Berlins yta är 892 kvadrat kilometer så det där med gångavstånd kan man ju glömma.

Den här videon postade jag på min förra blogg också, men jag diggar stämningen i den så mycket så den får komma med igen. Ah, sommarnätter i Hesa, good shitt!


19.02.2011 kl. 23:28

jakten på vardagen


Kunsthaus Tacheles på Oranienstrasse. Typisk Berlinbyggnad.

Jag vet inte varifrån jag hade fått den befängda idén om att jag kanske skulle känna mej sysslolös i Berlin. Jag trodde att eftersom jag inte har lika många sammanhang och vänner som jag hade i Helsingfors skulle det kanske bli kämpigt i början, men den tanken får jag nog bara släppa. Jag har varit här i snart en månad och ännu har jag inte ens hunnit ha EN dag där jag känt mej ensam eller sysslolös. Det är så intensivt här hela tiden!
Å ena sidan längtar jag efter mer vardag men å andra sidan måste jag också påminna mej hela tiden om att jag bor i Berlin och inte glömma hur häftigt det är. Jag vill fortsätta vara excited över storstadspulsen, inte förvandlas till en stirrande blek zombie som åker U-bahn och inte ser nån i ögonen. Fst idag var jag nog mer zombie än fräsch storstadseuropé när jag åkte till repetitionerna. Men det har sin förklaring.

Annina åkte hem imorse, det har varit helt underbart att ha henne här, både som kollega och som vän. Att få ägna sig åt producentnörderi; bara sitta och snacka projektstrukturer, arbetsplanering och utvärdering i det oändliga. Purka helt enkelt. Dessutom har vi haft så jäkla kul hela tiden. Igår blev dock en lååång kväll, eftersom vi tyckte att det var onödigt att gå och sova alls eftersom Annina ändå måste sticka kl. 5.30 till flyget. Det blev en bra sista kväll, mat på Rose och sen hemmafest hos vår regissör.

Nästa vecka önskar jag mej lite mindre öl, lite mer sömn, tid för träning och kanske en och annan långtråkig stund. Tror dock det är önsketänkande med tanke på att vi har demo på 100° festivalen på fredag och på helgen blir det maratonmöten med Institutets producent och planering inför framtiden.
19.02.2011 kl. 20:50

tic-tac pojken




Gatumusikanter i U-bahn finns det gått om här i Berlin. Den här familjen verkar åka U1 varje dag, jag har stött på dem ett par gånger just på den linjen. Mamma på fiol, pappa på dragspel och pojken på tic-tac. De spelar något slags östeuropeiska folkmelodier och pojken håller takten med sin tic-tac ask. Han är ljuvlig men voi vilket liv. Jag blir väldigt nyfiken på vem de är, hur de har det, de ser så snälla och glada ut alltid. Idag gav jag dem lite pengar, undrar hur mycket de tjänar.
15.02.2011 kl. 00:49

Trackings


Amima in tha house. Här på väg till Pottsdam.


Under den senaste veckan har jag hunnit med allt från att skruva Ikea möbler till att starta workshop #1 inför vår Africa-produktion 2012, delta i producentseminarium och dricka White Russians. Två av dessa aktiviteter pågår ännu.

Wow. På dagens program på TCWL-seminariet stod det trackings. Det gick ut på att besöka kulturhus/projekt/teatrar; platser där kreativa innovativa människor jobbar i Berlin och Pottsdam. Vi besökte bl.a. det coolaste hotellet jag nångång sett, Michelberger hotel här i Fridrichshain. Ett gäng kompisar bestämde sig för att öppna ett sånt hotell som de själva skulle vilja besöka när de reser. De ville ha ett snyggt, personligt, välkomnande hotell, där frukost serveras hela dagen inte kl.7-10, där man vill hänga, där personalen inte säger "Welcome, we are happy that you are staying with us" om de inte menar det, där man har spontana keikkor i foajen. Det var mycket intressant och så förbannat snyggt inrätt. Det andades Berlin, big time.
I rumskorridorerna loopade gänges favoritfilm The Big Lebowski.

Vi besökte också HAU, ett av de större och intressantare teaterhusen i Berlin, de har ingen fast ensemble utan bara egentligen gästspel och co-produtions med fria grupper och högt på deras agenda står att integrera invandrare i verksamheten, både konstnärligt och som publik. Jag hade hört mycket om HAU så det var ett intressant besök, speciellt som att jag fick träffa och prata med Mattias Lilienthal, som är the big boss där. Och som producent för en nyinflyttad fri teatergrupp är han en mycket viktigt person att känna.

En bra och givande dag med andra ord.

Ett par detalj bilder från hotellet som inte alls gör det rättvisa, men i alla fall.




14.02.2011 kl. 23:35

tvättmaskin - bara en sån sak!

Konstaterade att jag inte haft tvättmaskin (i lägenheten) sen jag bodde hemma, d.v.s. 7 år sen. Det är en helt obeskrivlig lyx att kunna tvätta när man vill! Tänk!

Idag åt jag sjukt god canneloni på ett sött litet ställe som hette La Focacceria för det fantastiska priset av 3,90€. Hello!

Imorgon morgonmålsmöte med regissören, sen planeringsmöte 1 och sen planeringsmöte 2. Nu kickar vi igång jobbet här i Berlin, exciteing!

Okej, okej, lite väl mycket utrop idag, men jag går på högvarv.
- Serva hitåt om ni har nått som behöver fixas, telefonsamtal som behöver ringas, mail, jag fixar det i ett nafs.

Bis Dann!
08.02.2011 kl. 22:43

chill musa

Skönare låt får man söka efter.
Nu saknas bara sommarnatten, vinglaset, tobaken och vännerna. Men Berlinnatten, min säng och dagens händelser i bakhuvudet är nog helt okej också.

07.02.2011 kl. 01:31

läsch söndag


Arena Flohmarkt i Kreuzberg


Ligger med krapulahuvudvärk ännu kl.22.30. Varför lär man sig aldrig?
Trots kraupulan har vi haft en skön söndag, gått på Flohmarkt (loppis), varit på en jätte nice Mexicans restaurang och ätit apfelstrudel på lyxcafé. Servitrisen tyckte att jag och E var jätte lustiga och härmade oss och skrattade åt oss. Ett mycket speciellt beteende för en servitris på ett fint café, de är nog lite konstiga de här tyskarna, men underhållande i och för sig.

Det här var första helgen vi alla fyra från Nya Rampen var i Berlin. Jag kan inte komma över hur otroligt rätt det känns att vara här, som den naturligaste sak i världen att jag bor här och jobbar med killarna. Jag har under den senaste tiden förundrats och tänkt många, många gånger på hur mycket som hänt under ett år. Om nån skulle ha påstått, på vårt första planeringsmöte i Januari 2010, att jag kommer att flytta till Berlin med Nya Rampen så skulle jag nog ha avfärdat det och tänkt att såna drastiska saker händer inte i mitt liv. Men här är vi nu! Jag tycker det är så otroligt skönt att man inte kan förutse vad som komma skall, det har hunnit hända så mycket på ett år så det känns totalt lönlöst att ens spekulera i vad som kommer att hända och var vi är nästa år. Därför kan jag heller inte svara när folk frågar hur länge jag kommer att vara i Berlin, vi får se helt enkelt. Det svaret är kanske inte så tillfredsställande för den som frågar men för mej är det. Jag har ingen aning om vad som kommer att hända och det är en fantastisk känsla.

Den känns som att nu har jag landat och den här veckan börjar allvaret. Jag har en hel del möten och på fredag börjar workshop 1 inför 2012 års produktion tillsammans med Institutet och vår regissör Markus Öhrn. Workshopen utmynnar i en demo-föreställning som vi skall visa på en festival här om några veckor. Skriver mer om det nån annan dag. Det skall bli spännande att på riktigt börja jobba här, se hur allt fungerar, träffa branschmänniskor, o.s.v. På söndag börjar TCWL, producent seminariet jag anmält mej till, ser jätte mycket framemot det och ser framemot att Amima kommer hit! Skall bli kul att networka och träffa andra unga europeiska producenter. Åh, vad mycket kul som händer nu!
06.02.2011 kl. 23:54

Flyttat



Hade vigt dagen åt att vara hemma och vänta på mina flyttlådor, men de dök smärtfritt upp redan kl.10. Mina snälla nästan-släktingar shippade 60 kg grejor från dörr till dörr för huntti! (min ekonomi och jag jublar!). Smälter gårdagens upplevelse och packar upp i lugn och ro och gör rummet ännu mer till mitt. Inser att jag INTE får köpa mer smink, jag får INTE köpa kläder (på ett tag iaf, om jag inte hittar nått riktigt bra...) jag behöver inget just nu! Skall möjligtvis besöka Ikea med killarna i helgen och får bara köpa klädhängare och ett dynvar och kanske lite Ikea köttbullar. skall försöka hålla mej till det.

Nu ska jag hit the gym!
- yes, ni hörde rätt! Jag fick ta över min kämppis gym medlemskap. (slapp att betala 130€, som de tar bara för att anmäla sig!). Jag som då inte gått på ett ordentligt gym sen gymnasiet (10 år sen och i Jeppis!) är inte så väldigt kräsen när det kommer till gym. Det var en helt ny värld som öppnade sig, förr i tiden fanns det ju knappt springmattor! Älskar den där maskinen där man typ springer med "stavar" i händerna...eh..ni fattar, kanske. På mitt gym kan man man springa på en sån med 9 TV skärmar framför sig, bara att plugga i hörlurarna och välja kanal, eller titta på utsikten om man hellre vill det. Detta är något helt nytt för mej. Lyxiga omklädningsrum och bastu har de också, har dock inte hunnit testa bastun ännu.

Ps. min hyresvärd ringde och frågade om jag ville stanna en månad till i kämppän! Passar mej perfekt eftersom jag trivs så bra här, så jag får bo på Ebertystrasse till och med sista april! tjohoo!
03.02.2011 kl. 13:24

Jag är Elin. Jag är teaterproducent och har just flyttat till Berlin, nu kretsar mitt liv kring mitt jobb med min teatergrupp Nya Rampen. Bloggen finns främst till för att mina vänner och min familj skall ha lite insyn i min vardag nu när jag bor i här.

Senaste kommentarer

29.09, 03:04status september 2011 av Linda Molin
08.09, 11:27juni 2011 av Fia
08.08, 06:43juni 2011 av A-K
09.06, 16:34Paris turnédag 1 av Seaberg